Matsvinn

Alla vinner på att minska matsvinnet!
 
Svinn kan beskrivas som mat som framställs i syfte att ätas av människor, men som av olika anledningar inte äts. Svinn uppstår i alla delar av matkedjan, allt från producenten, handeln, restauranger, matindustrin och hemma hos konsumenten, i Finland uppskattas matsvinnet vara 400–500 miljoner kg per år. Av de livsmedel som konsumenten köper slutar uppskattningsvis 6% i ett avfallskärl. I Finland är matsvinnets storlek i hushållen ca 20–25 kg per person. Inom primärproduktionen kan svinnet delas in i matsvinn och produktionsförluster. Av hela svinnet i livsmedelskedjan så är det ca 12 % som uppstår hos primärproducenterna (LUKE).
 
Det är viktigt att vi minskar matsvinnet i alla delar av livsmedelskedjan eftersom svinnet bland annat ökar miljöbelastningen. Produktionen av onödiga livsmedel ökar produktionen av både växthusgaser och vattenanvändningen.  För producenten betyder svinn alltid också mindre inkomster. För att få en bättre bild av storleken och användningen av svinnet som uppstår hos primärproducenterna frågar man nu i samband med insamlandet av trädgårdsstatistiken av växthusproducenterna om deras svinn. Luke planerar att i framtiden även fråga övriga producenter om svinnet i deras produktion och dess användning. Svinnet inom trädgårdsproduktionen beror ofta på fel storlek och form, fläckar, färgavvikelse eller mekaniska skador.
 
Som producent kan man minska svinnet genom att ha möjligast optimala odlings-, skörde- och lagringsförhållanden och på så sett producera och saluföra förstklassiga produkter, som uppfyller både handelns och konsumenternas krav på kvalitet och utseende. En del faktorer som väder och skadegörare kan dock vara svårt att undvika helt, men även dessa bör man försöka hantera så effektivt som möjligt med tanke på den odlade grödans kvalitet. En annan viktig faktor är att ha färdiga försäljningskanaler och även planera för alternativa försäljningskanaler ifall det uppstår ett behov av merförsäljning. För optimering av dessa faktorer kan det i många fall vara till fördel med professionellt stöd och handledning.
 
Det är även viktigt att man återanvänder det svinn som trots allt uppstår, en del av det kan användas som foder en annan del som markförbättrare och gödsel eller som råvara för energiproduktion. Det finns många projekt på gång gällande användningen av sidoströmmarna från trädgårdsproduktionen, vid Sveriges lantbruksuniversitet har man genomfört ett pilotprojekt som visar att sidoströmmar från kålväxter kan processas till nya hälsoprodukter i soppor, mysli, smoothies och vegetariska hamburgare mm. Men med tanke på miljön och företagarens ekonomi är det ändå alltid bättre att producera förstklassiga varor.  
 
Att minska svinnet och öka användningen av det som produceras är alltid fördelaktigt för ekonomin och miljön. Låt oss alla vara med, både som privatpersoner och producenter, och minska på matsvinnet och hjälpa miljön!
 
Nina Sevelius, utvecklingschef för trädgårdsproduktion, SLF
 

Jaa

Facebook Comments Box

Lisää kirjoituksia

marraskuu

lokakuu

syyskuu

elokuu

heinäkuu

kesäkuu

toukokuu

huhtikuu

maaliskuu

helmikuu

tammikuu

joulukuu

marraskuu

lokakuu

syyskuu

heinäkuu

kesäkuu

toukokuu

huhtikuu

maaliskuu

helmikuu

tammikuu

Muualla blogeissa