Kohti puutarhakasvien kestävämpää lannoitusta

6 min lukuaika

Puutarhayrittäjän saappaissa

Kuluttajat ovat taipuvaisia yhä useammin tekemään ympäristöystävällisiä valintoja ja ympäristöystävällinen lannoitus voi tulevaisuudessa olla tärkeä kilpailuetu viljelijälle. Oletamme että viljelijä voisi tarkempien lehtianalyysien avulla selvästi vähentää lannoitusta ilman satovaikutuksia.

Puutarhayrittajan saappaissa blogi

Kohti puutarhakasvien kestävämpää lannoitusta

Mansikka on se marjakasvi, jota tuotetaan ylivoimaisesti eniten Suomessa ja samalla se marja, jota me suomalaiset yhdistetään kesään. Suomessa tuotetaan vuosittain noin 16 miljoonaa kiloa mansikkaa, joka tarkoittaa, että me suomalaiset syömme vuosittain runsaat 3 kiloa kotimaista mansikkaa henkilö kohden. Kotimaisten mansikoiden lisäksi Suomeen tuodaan noin 5 miljoonaa kiloa mansikoita (tuoreita + pakastettuja), vienti on tavallisesti ainoastaan joitakin tuhansia kiloja. Kulutus on hyvin kausiluonteista ja kulutushuippu on tavallisesti heinäkuussa. Mansikoilla on monenlaisia terveysvaikutuksia, ne sisältävät runsaasti c-vitamiineja, antioksidantteja sekä kuituja.

Ympäristöystävällisiä valintoja

Näiden herkkujen tuottamiseen tarvitaan tuotantopanoksia muun muassa ravinteita – suurempi sato vaati hehtaaria kohden enemmän ravinteita. Puutarhatuotannossa viljellään usein suurilla tuotantopanoksilla viljeltyä pinta-alaa kohden ja samalla saadaan tavallisesti iso sato ja enemmän tuloja, tämä koskee tottakai myös mansikanviljelyä. Kun käytetään suuria määriä ravinteita tämä tarkoittaa suurempia kustannuksia, mutta tämän lisäksi osa ravinteista, joilla me lannoitetaan voi huuhtoutua luontoon jossa niillä on monenlaisia kielteisiä vaikutuksia. Mineraalilannoitukset lisäävät muun muassa kasvihuonekaasujen päästöjä ja tämän lisäksi ne myös lisäävät riskiä vesistöjen rehevöitymiseen. Kuluttajat ovat taipuvaisia yhä useammin tekemään ympäristöystävällisiä valintoja ja ympäristöystävällinen lannoitus voi tulevaisuudessa olla tärkeä kilpailuetu viljelijälle.

InNoBaHort-hanke on NordForsk yhteistyöhanke, johon osallistuu Suomen (SLF/Pro Agria ja LUKE) lisäksi järjestöjä Virosta, Liettuasta, Norjasta ja Ruotsista. Hanke käynnistetään maaliskuussa 2023. Hankkeessa työskennellään optimoidun lannoituksen lisäksi kasvinsuojeluaineiden käytön vähentämisen kanssa muun muassa parantamalla ennustemallit, arvioimalla vaihtoehtoisia torjuntamenetelmiä ja arvioimalla lajikkeita. Mansikan optimoidun lannoituksen kehittämisen kanssa työskentelee Svenska Lantbrukssällskapens förbund (SLF/Pro Agria), Luonnonvarakeskus Luke ja Estonian University of Life Science.

Ravinteita oikea määrä oikeaan aikaan

Tarvitsemme enemmän tutkimustuloksia, osittaaksemme miten lannoitusta voidaan vähentää samalla kun tuotetaan riittävästi hyvänlaatuista satoa. InNoBaHort-hankkeessa tavoitteena on, että viljelijä tulevaisuudessa voi antaa oikean määrä ravinteita mansikalle oikeaan aikaan ja täten kaikki ravinteet mitä mansikantaimille annetaan, myös käytetään. Tämän mahdollistamiseksi tulemme hankkeessa tekemään erilaisia maa- ja lehtianalyysejä usealla viljelmällä eri lajikkeilla. Hankkeen tuloksena toivomme voivamma antaa ohjeita mitkä analyysit tarvitaan ja milloin niitä pitäisi tehdä, jotta lannoitusta voidaan tarkentaa kestävästi ja taloudellisesti.

Aiempi tutkimus on osoittanut, että mansikanlehdet usein sisältävät enemmän ravinteita mitä olisi kasville tarpeen. Oletamme että viljelijä voisi tarkempien lehtianalyysien avulla selvästi vähentää lannoitusta ilman satovaikutuksia. Hankkeessa tullaan myös arvioimaan, jos on olemassa lajikkeita, jotka tarvitsevat vähemmän ravinteita. Analysoimalla lehtien ravinteita viljelijä voi antaa oikea määrä ravinteita oikeaan aikaan eikä tarvitse lannoittaa ylimääräistä. Hankkeen yksi tavoite on myös lisätä tieto lehtianalyysien hyödyistä. Hankkeessa tullaan kirjoitusten lisäksi Suomessa järjestämään yksi työpaja lehtianalyyseistä.

Jos olet mansikanviljelijänä kiinnostunut osallistumaan hankkeeseen, ota yhteyttä allekirjoittaneeseen saadaksesi lisätietoja.

Nina Sevelius, Puutarhatuotannon kehityspäällikkö, SLF/Pro Agria
nina.sevelius@slf.fi  043 824 8705

På svenska: Mot en hållbarare gödsling av trädgårdsväxter

Jordgubben är det bär vi producerar överlägset mest i Finland och också det bär vi finländare främst förknippar med sommaren. I Finland producerar vi årligen runt 16 miljoner kilogram jordgubbar och det betyder alltså att vi äter drygt 3 kilogram inhemska jordgubbar per år per person. Förutom våra inhemska jordgubbar importerar vi över 5 miljoner kilogram jordgubbar (färska+frysta), de flesta år har vi exporterat endast några tusen kilogram. Konsumtion är väldigt säsongbetonad med höjdpunkt i juli. Jordgubbarna har många positiva hälsoeffekter, de innehåller rikligt med C-vitamin, antioxidanter och fiber.

För att producera dessa läckerheter behövs det en input av bland annat näringsämnen – flera kilogram jordgubbar per hektar behöver mera näringsämnen. I trädgårdsproduktionen odlar man ofta med stora produktionsinsatser per odlad areal samtidigt som man får en hög skörd och vanligen även mera inkomster per odlad areal, detta gäller även jordgubbar. Då man använder sig av stora insatser av näringsämnen betyder det såklart att detta kostar men dessutom så finns det en risk att en del av näringsämnena vi gödslar med rinner ut i naturen där de har en negativ inverkan på flera olika sätt. Bland annat ökar användningen av mineralgödsel utsläppen av växthusgaser och dessutom så ökar eutrofieringen ifall en del av näringsämnena rinner ut i vattendragen. Konsumtentera tenderar allt mera att göra miljövänliga val och att gödsla miljövänligt kan i framtiden bli en viktig konkurrensfördel för odlaren.

InNoBaHort-projektet är ett NordForsk projekt och ett Nordiskt Baltiskt samarbete med deltagande organisationer förutom från Finland (SLF och LUKE) även Estland, Litauen, Norge och Sverige, projektet startar i mars 2023. Projektet jobbar förutom med optimerad gödsling även med att minska användningen av växtskyddsmedel genom att förbättra prognosmodellerna, utvärdera alternativa bekämpningsmedel samt utvärdering av sorter. En modell för optimerad gödslings av jordgubbar kommer att utvecklas tillsammans av Svenska Lantbrukssällskapens förbund (SLF, ProAgria), Naturresursinstitutet Luke och Estonian University of Life Science.

Vi behöver mera forskningsresultat för att påvisa på vilket sätt man kan minska användningen av gödsel samtidigt som man garanterar att man får en tillräcklig skörd av bra kvalitet. När det gäller gödsling av jordgubbar så är målsättningen för InNoBaHort -projektet att odlaren i framtiden skall ge jordgubbarna de näringsämnen de behöver i rätt mängder vid rätt tidpunkt så att alla näringsämnen som tillförs jordgubbsodlingarna också tas upp och används av jordgubbsplantorna. För att möjliggöra detta kommer vi att utföra olika typer av analyser både av odlingsmarken och av jordgubbsbladen på flera odlingar och på flera olika jordgubbssorter. Som resultat av projektet hoppas vi att kunna ge anvisningar om vilka analyser och när som är nödvändiga för en mera preciserad och hållbar gödsling.

Tidigare forsknings har visat att jordgubbsbladen ofta innehåller betydligt högre näringsmängder än vad plantorna behöver. Vi antar att odlarna med hjälp av noggrannare bladanalyser betydligt kan minska på gödslingen utan att skörden skulle påverkas. Projektet kommer även att utvärdera ifall det finns jordgubbssorter som behöver mindre gödsling än andra. Genom att analyser näringsämnena i bladen kan odlaren använda sig av mera preciserad gödsling och ge jordgubbarna just de näringsämnen de behöver och inget därutöver. En målsättning är också att sprida kunskap om bladanalysernas fördelar och projektet kommer förutom att informera skriftligen också att ordna en workshop om bladanalyser i Finland.

Är du som jordgubbsodlare intresserad att vara med i projektet så kontakta undertecknad för mera information.

Nina Sevelius, Utvecklingschef för trädgårdsproduktion, SLF
nina.sevelius@slf.fi 043 824 8705